Forum för EU-debatt

Hemsida för tankesmedja kring EU-frågor

17 december 2017

  • Analys av den ekonomiska krisen i Portugal

    På försommaren 2014 har en antologi, med Jack Soifer som redaktör, med ett antal artiklar författade av inflytelserika samhällsvetare, politiker, företagsledare och opinionsbildare från fyra olika länder och däribland Stefan de Vylder, styrelseledamot i Forum för EU-debatt, publicerats i Portugal. Boken ges ut i såväl en portugisisk som engelsk edition med titeln Portugal Pós-Troika??? respektive Economic Democracy? In Europe? Ett kort referat av boken presenteras här med tonvikt på de Vylders bidrag. En intervju på engelska med bokens redaktör Soifer kan läsas här.

    Strax efter publiceringen av denna EU-kritiska bok bröt en kris ut för ett par av Portugals storbanker. Boken anses av vissa observatörer ha bidragit till att öka oron på de portugisiska finansmarknaderna. Men det är nog att överskatta bokens betydelse. Troligare är att boken endast flaggade för att nya orosmoln kommer att fortsätta skymma solen i de krisdrabbade länderna, och inte minst i Portugal.

    Bokens redaktör, Jack Soifer, är bosatt i Portugal men räknar sig som svensk-portugis efter att ha både arbetat som diskplockare i Sverige och avlagt en akademisk examen på Stockholms universitet. Han har sedan haft en framgångsrik karriär som konsult för olika internationella organisationer och för små och medelstora företag i en rad olika länder. I sitt bidrag lägger Soifer tonvikten vid brister i det portugisiska rättsväsendet, som ingalunda har reformerats efter Portugals inträde i EU och som gjort Portugal till en dåligt förberedd medlem av EMU.

    Stefan de Vylder, den välkände och euro-kritiske nationalekonomen, bidrar som nämnts med ett kapitel som diskuterar EMU:s många konstruktionsfel, och varför den s.k. Troikans – EU-kommissionen, IMF och den europeiska centralbanken ECB – hantering av euro-krisen har medfört en ekonomisk, mänsklig och politisk katastrof i de krisdrabbade länderna. Många år efter krisens utbrott är arbetslösheten skyhög, och en hel ungdomsgeneration har drabbats av pessimism om framtiden. Emigrationen av välutbildade unga människor till Latinamerika, Afrika, Tyskland och även till Sverige har ökat lavinartat. Trots – eller kanske tack vare? – Troikans recept på ständiga nedskärningar har BNP fallit, arbetslösheten stigit och statsskulden som andel av BNP har ökat dramatiskt i samtliga krisländer.

    Även demokratin har försvagats. I vad som skulle bli ett fredsprojekt – EMU – har vi sett hur spänningarna har ökat mellan och inom länderna, hur nationalism och främlingsfientlighet har spritts som ett gift runtom i EU och hur demokratin har urholkats när en icke folkvald Troika bestämmer över den ekonomiska politiken. de Vylders slutsats är dyster: i en valutaunion som EMU, då länderna utvecklas i olika takt och då hela anpassningsbördan faller på länder med urholkad internationell konkurrenskraft, måste antingen den gemensamma valutan eller den politiska demokratin förr eller senare ge vika.

    Övriga artiklar i antologin är författade av inflytelserika portugisiska samhällsvetare, politiker, företagsledare och opinionsbildare. Liksom i Jack Soifers bidrag ligger tonvikten ofta på brister i det portugisiska politiska systemet och i den ekonomiska politik som har förts under lång tid. Ett par av bidragen är också starkt EU- och euro-kritiska, men det är ändå självkritiken som dominerar. Vilket nog kan vara nyttigt i debatten om EMU: Det är de enskilda länderna som har huvudansvaret. Allt är inte eurons fel. Men ganska mycket.